Kalix älv

Kalix älv samt alla bi- och källflöden är skyddade i Miljöbalken mot vattenkraftsutbyggnad.

Skälet till detta är bland annat att vi i Sverige redan byggt ut vattenkraften långt utöver det hållbaras gräns. Tack vare lång kamp inom många älvräddargrupper och i Älvräddarnas Samorganisation, fick vi till slut begreppet "nationalälvar" till vilket just Kalixälven räknas. Skyddet har skapats för att vattenkraften påverkar biologisk mångfald, turism och lokala näringar som exempelvis rennäring mycket negativt. Men vad är det för mening med skyddet om gruvdrift tillåts med minst lika stora negativa effekter på vattnet som vattenkraften?

Risken för urlakning av tungmetaller är väl känd och fallen med skandalartade katastrofer där lakvattendammar brustit och vattendrag förorenats är många, både från Sverige och från resten av världen. All gruvbrytning innebär mycket stora bekymmer för vattendragen, urlakningsprocesserna kommer alltid, förr eller senare, och innebär enorm belastning på miljön, ofta i många generationer. När väl vittringsreaktionen startat är den extremt svår att stoppa.

Med den kunskap om miljöpåverkan från mineralutvinning som finns måste den planerade gruvdriften helt enkelt stoppas, om inte skyddet av Kalixälven och dess biflöden från exploatering av vattenkraft enbart ska ses som ett spel för gallerierna. Miljön, rennäringen, turistentreprenörerna och lokalbefolkningen måste få det skydd de behöver. Miljöbalken ger det skyddet när det gäller vattenkraftsanläggningar som inte får byggas i detta känsliga område - förbjud också fortsatta nya och miljöpåverkande exploateringar av gruvindustrin, allt annat är totalt inkonsekvent.

Älvräddarnas samorganisation, Christer Borg.